Biblioteksersättningen
Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok har alltså rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.

Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor.

Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Ersättningssystemet har efterhand byggts ut. Numera utgår ersättning för såväl hemlån som referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.

Reglerna för biblioteksersättningen och ersättningens belopp fastställdes länge ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om en förhandlingsordning avseende biblioteksersättningens grundbelopp, en ordning som tillämpats sedan dess.

År 2010 är grundbeloppet 1 kr och 32 öre för varje utlån av svenskt verk i original. Det ger en sammanlagd biblioteksersättning på 126,5 milj. kr.

Biblioteksersättningen betalas ut till enskilda upphovsmän och översättare i form av individuella och statistiskt beräknade ersättningar (författar- och översättarpenningar) samt s.k. garanterade författarpenningar; därtill olika former av stipendier och bidrag.

Genom den kulturpolitiskt motiverade och utformade biblioteksersättningen förverkligas i praktiken en konstnärspolitisk ambition att förbättra villkoren och öka möjligheten för kvalificerade författare, översättare, tecknare och fotografer att vara litterärt yrkesverksamma.

Verksamhet och organisation regleras övergripande i en särskild förordning, som beslutas av regering och riksdag.

Styrelse och utskott
Styrelsen för Sveriges författarfond består av 28 medlemmar (14 ordinarie ledamöter och 14 suppleanter). Ordföranden och ytterligare sju medlemmar utses av regeringen. Sexton medlemmar utses av Sveriges Författarförbund, medan Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund utser vardera två medlemmar.  Upphovsmannaorganisationerna har således majoritet i styrelsen.

Bengt Westerberg är styrelsens ordförande. Författarförbundets ordförande Mats Söderlund är vice ordförande i författarfondens styrelse.

Inom styrelsen utses flera utskott, vilka bereder och ger förslag till styrelsen i olika ärenden. För vissa bidragsbeslut utses särskilda utskott med egen beslutanderätt.

Arbetsutskottet bereder och ger förslag till beslut i samtliga ärenden som inte rör stipendier och bidrag och som skall behandlas av styrelsen.

Beredningsutskottet förbereder och ger förslag till beslut om stipendier och bidrag som skall behandlas av styrelsen. Den huvudsakliga uppgiften är den omfattande beredningen av ansökningar om stipendier m.m. som författarfonden utlyser två gånger per år.

Bidragsutskottet beslutar om tillfälliga bidrag till upphovsmän eller översättare som råkat i tillfälligt ekonomisk nödläge.

Internationella utskottet beslutar om bidrag för resor och internationella utbyten samt om bidrag för provöversättning.
  
Dramatikerutskottet beslutar om bidrag till dramatiker samt om dramatikerstöd (statsbidrag för beställning av nyskriven svensk dramatik). Dramatikerutskottet har en särskild självständighet inom författarfonden, reglerad i den förordning som styr fondens verksamhet och organisation. Majoriteten av utskottets medlemmar utses dessutom utanför fondstyrelsen efter förslag av Sveriges Dramatikerförbund.

Kansli
Författarfondens administration sköts av ett kansli med f.n. sex anställda. Kansliarbetet leds av direktör Jesper Söderström, som även är styrelsens sekreterare.

Kostnaderna för verksamheten tas av biblioteksersättningen. De utgör knappt sju procent av biblioteksersättningens totala kostnader.