Författarfondens fria del: Stipendier och bidrag
De medel som återstår då författar- och översättarpenningarna fördelats och kostnaderna för verksamheten betalats, brukar kallas fondens fria del.

Den fria delen används till olika former av stipendier och bidrag, med vilka författarfonden söker förbättra villkoren och öka möjligheten för kvalificerade upphovsmän och översättare att vara litterärt yrkesverksamma. Författarfondens styrelse fördelar stipendierna och bidragen efter ansökan och/eller förslag.

För särskild information och ansökningsblanketter till sökande - följ länk i vänsterspalten.

Arbetsstipendier
Stipendium ur författarfonden kan ges till författare, översättare, tecknare eller fotograf som är representerad i folk– och skolbibliotek med litterära verk. Detta gäller författare som utgivit litterärt verk på svenska eller som har sin vanliga vistelseort i Sverige, översättare som översatt litterärt verk till eller från svenska, samt tecknare och fotograf som har sin vanliga vistelseort i Sverige.

Inför beslut om stipendier och bidrag väger styrelsen samman en rad olika synpunkter: i första hand den litterära kvaliteten men också behov. Störst vikt läggs vid omfång och kvalitet i den sökandes litterära produktion efter det att han eller hon senast fick ett stipendium från författarfonden. Kraven på den sökandes bokproduktion blir högre ju större stipendiet ifråga är. Konkurrensen är oftast mycket hård; andelen ansökningar som kan bifallas ligger normalt på 15-20 %.

Inom styrelsen finns ett särskilt utskott som bereder ansökningar och ger styrelsen förslag till beslut. Beredningsutskottets sekreterare är Lisa Nordström.

Tvååriga och ettåriga arbetsstipendier är avsedda att ge mottagarna en tids arbetsro. Stipendierna är skattefria och f.n. på mellan 40 000 kr och 80 000 kr.

Femåriga arbetsstipendier är i första hand till för att bereda mottagarna möjlighet att kontinuerligt ägna sig åt yrket genom att ge dem en fast grundinkomst under ett antal år. De ges vanligtvis till litterära upphovsmän och översättare som kommit en liten bit i karriären; ofta har man därför haft ett– och tvååriga stipendier innan man tilldelas ett femårigt. De femåriga stipendierna är f.n. på 94 000 kr/år. Stipendierna är skattepliktiga och pensionsgrundande; staten betalar pensionsavgiften.

Arbetsstipendier utlyses till ansökan två gånger om året, i februari och augusti.

Pensionsbidrag och periodiska bidrag
Pensionsbidrag kan tilldelas upphovsmän och översättare som tagit ut allmän pension och som under en längre tid varit litterärt yrkesverksamma – och vilkas bokproduktion bedöms som tillräcklig sett till omfattning och kvalitet.

Vid beslut om pensionsbidrag anpassas bidragsbeloppet till den sökandes övriga pensionsinkomster. Om den sökandes övriga pensionsinkomster överstiger 3,8 basbelopp (år 2010: 161 620 kr), erhålls inget bidrag från författarfonden.

Periodiskt bidrag ges till efterlevande till upphovsmän under högst fem år. Bidragsbeloppet beräknas på samma sätt som för pensionsbidragen.

Pensionsbidrag och periodiska bidrag är skattepliktiga. Ansökan kan göras när som helst under året.

Tillfälliga bidrag
Tillfälliga bidrag kan ges till upphovsmän som råkat i tillfälligt ekonomiskt nödläge. Bidrag lämnas normalt med högst 8 000 kr under ett och samma år. I undantagsfall kan belopp upp till 15 000 kr utdelas. Bidraget är skattefritt. Ansökan om tillfälligt bidrag kan göras när som helst under året.

Tillfälliga bidrag beslutas av ett särskilt utskott inom fondstyrelsen - bidragsutskottet. Ansvarig handläggare på fondkansliet är Lisa Nordström.

Bidrag till upphovsmannaorganisationer
Ur biblioteksersättningen kan också ges bidrag till upphovsmännens organisationer; de som är fackliga huvudorganisationer för de upphovsmän vilkas verk bildar underlag för biblioteksersättning. Med huvudorganisation avses i biblioteksersättningssammanhang de upphovsmannaorganisationer som har rätt att utse ledamöter i fondstyrelsen och som får företräda upphovsmannasidan i biblioteksersättningsförhandlingarna med regeringen.