ALLMÄNT  

Verksamhet

Författarfonden har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella ersättningar, dels i form av olika typer av bidrag och stipendier till upphovsmän till litterära verk: författare, översättare, tecknare och fotografer.

Utöver biblioteksersättningen fördelar författarfonden också olika statliga stöd och bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker. När det gäller författare och översättare utgör dessa bidrag och stöd mindre komplement till de ersättningar och stipendier som fördelas ur biblioteksersättningen. 

Styrning och förvaltning

Med hänsyn till den ursprungliga och huvudsakliga uppgiften – att fördela biblioteksersättningen – fungerar författarfonden inte som en traditionell förvaltningsmyndighet, även om det handlar om myndighetsutövning som sker utan särskild lagreglering om överlämnande av förvaltningsuppgifter. Författarfonden har inget särskilt förvaltningsanslag och administrationen av verksamheten ska helt bekostas av biblioteksersättningen.

En viktig skillnad jämfört med en vanlig myndighet är att majoriteten av fondstyrelsens ledamöter utses direkt av upphovsmännens organisationer. De litterära upphovsmännens inflytande genom styrelserepresentation i författarfonden är reglerat i lag och på så sätt formellt starkare än det inflytande företrädare för olika delar av samhället annars kan ha genom representation i statliga styrelser.

En annan viktig skillnad är att biblioteksersättningen – d.v.s. författarfondens huvudsakliga anslag – baseras på vissa belopp per utnyttjad volym av ett litterärt verk. Detta belopp fastställs av regeringen efter förhandlingar med upphovsmannaorganisationerna. När ”priset för ett boklån” väl är fastställt avstår statsmakterna från annars normala krav inom statsförvaltningen, såsom detaljerad målstyrning och resultatredovisning. Författarfonden granskas därför inte av Riksrevisionen utan upphandlar själv revision på den privata marknaden.